Mitt barn är smartare än alla era barn

Småbarnsmammor håller alltid på att jämföra, kommenterar Knaada det förra inlägget. De börjar med "att jämföra smärtlindring och andningskurser. Sen fortsätter det med viktminskning av mamma och viktökning av bebis. Men viktigast av allt är ju ändå att ungen är tidig. Tidig att krypa, gå och prata. För det är himla viktigt." Ja. Det är sjukt irriterande med käcka, förnumstiga mammor som tävlar i duktigt barn. Det skulle aldrig jag göra, trots att min son är ett under av framgång och utveckling. Har jag sagt att han kan sitta nu? Själv!

Många barn sitter mycket tidigare än Arvid, det är jag ju medveten om. Men där har jag har en teori: tjocka bebisar kan sitta tidigt eftersom de får stöd av sitt fläsk. Arvid däremot, som är en spinkis, måste jobba hårdare för att hitta balansen. Alltså är min son (som vanligt) ett unikum av intelligens och muskelkontroll som kan bemästra detta redan vid sju månaders ålder!

- Nja det kan jag ju inte helt, erkänner Arvid.
- Men det tar i alla fall betydligt längre tid nu innan jag tippar åt sidan och slår huvudet i mattan. Jag är faktiskt rätt bra, avslutar han och sätter sig stolt för att visa upp detta.