Ev är näsan liiite stor

Arvid övar inför Halloweenfesten på dagis på fredag. Han ska vara häxa. Hans kompisar (gissa kön) ska visst mest vara olika sorters prinsessor: Snövit, Rapunsel, Törnrosa...
Fröknarna har sagt att man inte får sminka sig, så ingen blir rädd. Synd, tycker Arvid, så vi sminkade lite läskigt häxsmink med mammans ögonskugga och skrämde pappan istället. Sen tvättade vi oss. Länge.

En vanlig söndag

Idag var det en riktig kock som tvångsbjöd mamman på låtsasfrukost i timmar. Kockmössa och riktiga kockkläder hade han, som ni ser.

Hur man kan roa sig med pappans tröja

Hedda funderar på om det här med islam kan vara nånting.

Samtidigt i Arvids rum

Pippi äter tårta. Och hon ligger ju, som alla vet, på bordet och äter från stolen när hon äter.

Klätterapa nr 2

Detta med att mitt barn på inte riktigt tio månader klättrar upp själv i en stol och står där utan att hålla i sig tycker jag inte riktigt om. Jag som hade hoppats att flickor på något sätt skulle vara lugnare. Typ sitta stilla med sina nallar och så. Inte så mycket dödsförakt. Men icke.

Kusiner

Två fina kusiner bland höstlöven.

Doktorinna at last

Vi har gift oss lite. Äntligen kan Arvid sluta mobba mamman för att hon inte heter samma efternamn som resten av familjen. Nu när jag är doktorinna tänker jag börja prata lite nasalt och säga "men snäälla lilla männschan" mycket.

Hon går!!

It's now official! Våra barn går vid nio månaders ålder. De är ju genier som bekant.

Ett modernt barn

När jag tittar ut genom fönstret, på ett ytterst gammalmodigt och analogt sätt, och konstaterar att det nog kommer regna så replikerar Arvid:
- Vad säger den andra då?
Han är alltså mer van vid att att jag konsulterar YR:s och SMHI:s appar... Jag vet inte om det säger mest om honom eller om mig. Titta ut? Bah humbug!

Sådan mor sådan dotter

Hedda är mycket litteraturintresserad. Här fördjupar hon sig i Teddy's toy box. Utländsk litteratur, så det blir lite mer av en utmaning.