Och ingen mjölk fanns det till kaffet heller

Arvid: Jag tänker INTE äta den där dumma gamla yoghurten! Jag hatar yoghurt.
Pappan: Men ta lite bröd i alla fall.
Arvid: Jag hatar bröd också. Jag tänker smula sönder det.
Pappan: Ät nu, stoppa i munnen.
Arvid: Nej. Smula sönder! Kasta på golvet!
Jag: Ska mamma hjälpa dig med yoghurten?
Arvid: Vill du plocka upp den från golvet säger du? Visst! (kastar nävar på golvet)
Jag: Men! Ska du inte äta någon frukost alls idag?
Arvid: Exakt. Rätt uppfattat.

(Senare: jag sminkar mig)
Arvid: Mammaa?! (gnäller och klänger sig fast i mina ben)
(Jag borstar tänderna)
Arvid: Mammaa?! (gnäller och klänger sig fast i mina ben)
(Jag går på toa)
Arvid: Mammaa?! (gnäller och försöker klättra upp i mitt knä)
(Jag klär på oss ytterkläderna)
Arvid: Nu lägger jag mig på golvet och vägrar hjälpa till.
Jag: Men snälla...
Arvid: DU kanske är snäll. Jag ligger. Ligg, ligg, ligg.
(Vi går ut i trapphuset)
Arvid: Nu tänker jag sätta mig i trappan och vägra att gå in i hissen.
Jag: Men KOM nu!
Arvid: DU kanske kan komma. Sitt, sitt, sitt.
(Jag tvångsbär argt skrikande barn in i hissen)
Arvid: Nu tänker jag lägga mig på golvet här i hissen och vägra resa mig.
(Jag tvångsbär argt skrikande barn ut ur hissen)
Arvid: Nu går vi till dagis! Förresten, vad rolig du ser ut när du biter ihop tänderna så där. Svettig verkar du vara också. Moahahaha. I rule.